' varför får man aldrig bara, vara lycklig?

jaja, var glad fram tills nyss i alla fall.. fyfan, livet är så sjukt orättvist.. Kommer alltid minnas dig som killen med leendet, som, hur nere man än var - kunde få upp mitt humör på topp genom den helgalna humorn, det fina leendet.. Usch, hemskt jävla jättetragiskt. Sov så gott fina du! Varma kramar till alla i hans närhet, tänker på er!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback