"den håller länge, ända till 24 maj", jag sa den meningen säkert 100 ggr igår, det datumet. Ditt datum.. Och varje jävla gång orden flög ur mig på jobbet så stack det till i hjärtat, men vad gör man när man står med fullt i kunder, det är ju som vanligt, man biter ihop & sen kommer skiten sen efteråt. Jag är ju van nu, det är sådan jag är. Den här jävla fitt-våren har varit grymt jobbig, motgång efter motgång. Jag ser ljuset nu, men som sagt. varje vår är svår för mig, ännu svårare med mer motgångar. 

 

Jag är stolt över mig själv, jag har kommit så långt upp i mitt liv, trots all jävla skit jag varit med om. Jag är här, står på egna ben och klarar mig själv. sådetså, ni har ingenting annat att säga till om. Mitt hjärta är svagt och vågar inte älska, men det blir starkare det också. en vacker dag. Jag är svag för att jag inte klarar av att visa känslor, men jag är stark för jag står upp för mig själv, går upp varje morgon, jobbar, gör det jag ska och tar hand om det jag skall ta hand om. bara jag kommer förbi 24 maj så blir jag människa igen.

 

jag mår kanske inte sådär superbra, men ni får ha överseende. mitt inre är kaos. och jag kommer aldrig erkänna det för någon öga mot öga igen, jag har redan raderat, skrivit om, raderat, skrivit om ett par gånger... Men jag kommer tillbaka, som sagt. ljuset bereder väg för mig och akta er, för här kommer jag!