JAG, måste jobba hårt för att förverkliga mina drömmar, kanske hade jag inte alls kämpat på det här sättet, eller ja, troligtvis hade jag inte alls kämpat såhär alls, om jag själv inte legat där & varit nära döden. När man låg där, helt still och inte kunde röra sig, då snurrar det många tankar i skallen på en kan jag lova. Jag var så fruktansvärt kär i Fredrik och det värsta var att jag inte sagt det till honom. Här kommer ju genast nummer tre in, jag lovade mig själv att om jag överlevde så skulle jag bli mycket bättre på att ta hand om mina medmänniskor och få dem att känna sig älskade, och det hoppas jag verkligen att ni känner. <3

 

Åter igen, jobba hårt - det måste man göra för att bli någonting, uppfylla sina drömmar. Mina drömmar kostar pengar och för att få pengar måste man jobba hårt, självklart skall man inte jobba ihjäl sig heller och det är väl kanske därför den punkten är så högt upp, för att dem känner att dem försummat familj, vänner etc, jag kombinerar, jag kanske inte har lika mycket tid för mina vänner som förr, men jag har inte glömt bort dem och jag umgås med dem så ofta jag kan.

 

Jag har lärt mig att uppskatta livet, att lycka är någonting man väljer själv precis som det står här ovanför. Man väljer själv vem man skall låta trycka ned en. Jag har varit fruktansvärt känslig efter allt jävla skit jag varit med om, men jag står här än idag. Från djupaste jävla mörker till det ljusa fina liv jag har idag, på bara sådan kort tid. Jag vet inte om jag själv kallar mig stark, för jag är fortfarande fruktansvärt svag i många avsikter, men som jag alltid säger "man är inte med om mer än vad man klarar av", och jag har klarat av allt hittills. Det finns alltså inte mycket som stoppar mig, inte våldtäkt, inte att förlora min son i vecka 25, inte blodproppar flera gånger.. Jag är superwoman! Jag klarar allt.