JAG, måste jobba hårt för att förverkliga mina drömmar, kanske hade jag inte alls kämpat på det här sättet, eller ja, troligtvis hade jag inte alls kämpat såhär alls, om jag själv inte legat där & varit nära döden. När man låg där, helt still och inte kunde röra sig, då snurrar det många tankar i skallen på en kan jag lova. Jag var så fruktansvärt kär i Fredrik och det värsta var att jag inte sagt det till honom. Här kommer ju genast nummer tre in, jag lovade mig själv att om jag överlevde så skulle jag bli mycket bättre på att ta hand om mina medmänniskor och få dem att känna sig älskade, och det hoppas jag verkligen att ni känner. <3

 

Åter igen, jobba hårt - det måste man göra för att bli någonting, uppfylla sina drömmar. Mina drömmar kostar pengar och för att få pengar måste man jobba hårt, självklart skall man inte jobba ihjäl sig heller och det är väl kanske därför den punkten är så högt upp, för att dem känner att dem försummat familj, vänner etc, jag kombinerar, jag kanske inte har lika mycket tid för mina vänner som förr, men jag har inte glömt bort dem och jag umgås med dem så ofta jag kan.

 

Jag har lärt mig att uppskatta livet, att lycka är någonting man väljer själv precis som det står här ovanför. Man väljer själv vem man skall låta trycka ned en. Jag har varit fruktansvärt känslig efter allt jävla skit jag varit med om, men jag står här än idag. Från djupaste jävla mörker till det ljusa fina liv jag har idag, på bara sådan kort tid. Jag vet inte om jag själv kallar mig stark, för jag är fortfarande fruktansvärt svag i många avsikter, men som jag alltid säger "man är inte med om mer än vad man klarar av", och jag har klarat av allt hittills. Det finns alltså inte mycket som stoppar mig, inte våldtäkt, inte att förlora min son i vecka 25, inte blodproppar flera gånger.. Jag är superwoman! Jag klarar allt.

haha, jag må vara sämst på att uppdatera min blogg jag tror jag. haha. mycket har hänt i mitt liv, fruktansvärt mycket. jag tänker inte gå in på detaljer, men jag var så sjukt nere. mådde så förbannat kasst. sen är jag ju som jag är, håller käften. så det gjorde jag. men, å andra sidan, från den dagen, så. tänkte jag helt enkelt på.. att jag bara skulle vända tillbaka, bli lycklig, vara lycklig. och jag tog mig i kragen - och här är jag. känner mig förbannat lycklig igen, trots att jag för två månader sedan bara ville dö mest.. 

 

jag har världens underbaraste hund, världens underbaraste häst & en underbar pojkvän. 

fina vänner vet ni redan att ni är mina goingar. 

 

blondie verkar ha funnit lugnet, hon är super och jag har kunnat rida ut på henne själv utan större problem. vi har varit iväg på en hopptävling, stilbedömning i först 70 cm sedan 80.. 4,4 p utav 5 i första klassen, 4,6 av 5 i andra, jag är helnöjd. hon är så jävla underbar! ♥ jag har fått sådan balans, vågar mycket mer & framförallt, jag vågar hoppa igen. efter jag ridit 80 klassen kände ja att ja skulle kunna hoppa mycket högre, och detta har jag blondie att tacka för. hon är fin i dressyren och detta tyckte rebecka också, ni anar inte lyckan jag kände när jag haft blondie hemma en månad och rebecka kommer ner och rider och tycker att jag gjort ett bra jobb med henne, jag var så nervös. haha. men så skönt det känns. min krutkärring. hihi

 

jag bor i fäggeby med min underbara karl, snart har vi en egen lägenhet. jag längtar så! bara veckor kvar nu .. 

nåja, det var en uppdatering i alla fall ;) hoppas att allt är bra med er andra. 

stora kramar